Allt är möjligt

Att vara astrött på morgonen är inte så konstigt för mig. Gissa hur förvånad jag blev när jag steg upp kl. 5.15* och var hur pigg som helst. 6 timmars sömn, sol, värme och fredag gjorde så att det inte kändes så farligt trots allt. Fast nu 10 timmar senare börjar jag nog vara rätt seg i skallen.

*Jag var hemma i Helsingfors och skulle till Ekenäs på jobb.

L'amour

Kvällen fortsätter med 10-års firande. Write you later!

Stockmanns delikatessen

Idag var jag första gången på Stockmanns nya delikatessavdelning. Härrijee vilken ljuvlig matbutik! Jag vill bara handla mat därifrån. Det var så fräscht och kändes exotiskt. Kymmenen pinnaa ja papukaija piste åt Stockmann!

En annorlunda arbetsdag

Idag hade vi rekreations-/studiedag på jobbet. Vi började med att gå på Rajatons och Helsingfors stadsorkesters genrep i Finlandiahuset. De har keikka ikväll. Det lät mycket intressant. Sedan fortsatte vi med picknick i Esplanadparken och avslutade dagen med Play Me på svenskis. En mycket trevlig dag som jag tycker att vi kan göra om.

Tisdagen i långa punkter

• Upptäckte i bussen att jag som omväxling glömt telefonen i min säng (I vanliga fall skulle det inte göra något men nu skulle jag åka till Helsingfors och komma tillbaka först nästa vecka)
• Gick till busstationen för att möta min telefon
• Tackade högre makter för att farfar i tiderna startat bussbolag och att hans barn och barnbarn fortsatt med företaget. Sku han inte ha gjort det så sku jag sitta här utan min telefon.
• Fick tillbaka min arbetsdator, fixad och tillfrisknad
• Höll på att missa tåget till Helsingfors om jag inte skulle ha sprungit de sista 300 metrarna
• Tackade högre makter igen för att Chattis började släpa mig på träning. Nu dog jag inte av min 300 meters spurt.
• Kom hem och åt ärtsoppa
• Är glad för att jag får sova i min egen säng i flera nätter och får se sambon varje dag i 7 dagar

Dagen i punkter

• Jag stärva min arbetsdator
• Jag var på väg att stärva min kollegas dator
• Jag var och titta på min mammas barndomshem. Det var en fin lägenhet jag skulle kunna bo där
• Jag var för första gången på fyra år på spinning
• Blev glad när jag märkte att spinningen är 45 minuter och inte 60 minuter
• Konstaterade att jag inte ska gå på spinning med mina jumppatossor, jag får bara sjukt i fötterna
• Utövade lite Bodybalance
• Satte på TV:n och märkte att jag inte sett dagens avsnitt av Desperate Houswives

Små saker jag stör mig på

Jag försöker komma bort från att störa mig på små saker, men det är inte alltid så lätt. Vi som inte har engelska som sitt modersmål skriver ofta apostrofen så här: don´t. Egentligen ska man använda den andra apostrofen på tangentbordet: don't.

Ser ni vad jag menar? Använd den apostrofen som finns på samma knapp som stjärnan, tack!

.

.

.

.

Om int det då är så att det är jag som har fel.

Otrogen

Jag funderar på att vara otrogen mot Nokia med den här.

En annorlunda kväll

Förutom att vantarna blev på bussen förlöpte dagen rätt bra. Däremot blev jag mycket irriterad på kvällen när det inte fanns mycket annat än korv att äta i hushållet. Jag åkte till butiken och blev ännu mer irriterad. Dock efter att jag fått i mig mat, vin och öl samt sett på Chuck så lugna jag ner mig. Sedan bestämde jag mig plötsligt för att hänga med min far till Grönan för en skivrelease samt keikka där brorsans barndomskompis spelade och sjöng. Det var för första gången i mitt liv som jag gick ut på krog med min far. Vi cyklade dit och tillbaka i regnet men billigt blev det, jag betala inte en cent. Jag tror inte att det blev så farligt dyrt för pappa heller för en av brorsans kompisar truga drycker på oss hela tiden.

Annors var bandet, Quiet Yell, bra och imorgon ska jag lyssna på låtarna på nytt så att man riktigt säkert vet vad låtarna handlar om.

Handskar och vantar

I två månader har jag undrat när jag ska glömma handskar eller vantar i bussen. I tisdags hände det. Handskarna var gamla så egentligen gör det inget. När man en gång glömt handskar en gång på bussen så måste man ju göra en repris på det, som t.ex. idag. Den här gången var det ett par nyare vantar och som tur glömde jag dem på "egen" buss så de är lätta att få tillbaka. Annars är vantarna nu slut så nu kan jag börja glömma halsduken istället.

Sett på stan

Efter dagens träning körde jag förbi hamnkrogarna (jo, man kan göra det ännu) och då bonga jag in en stor banderoll vid före detta Jonathan. HANGON MAKAROONITEHDAS stod det. Mer italienskt än Berlusconi kommer det att vara påstår banderollen. Jag måste erkänna att jag är mycket intresserad av denna makaronfabrik och den som öppnar fabriken gör riktigt rätt med att satsa på italienskt.

Chefen och siffror

Chefen (3 år) om Silja Europa (återberättat av min mamma):

Med ivrig röst: "Den här båten är minst tre meter lång.

Chefen om min ålder:

Jag: Jag e jättegammal.

Chefen: E du gammal? Neeeeej

Jag: Nå hur gammal tror du att jag e?

Chefen: Du är fyra år gammal.

Jag vågar nästan påstå att jag är världens längsta 4-åring.

Veckans slut

Jag överlevde veckoslutet utan några katastrofer, så den absurda veckan fick ett trevligt slut. Jag har fastrat, varit på en rolig fest, mostrat, ätit Wall's, tittat på film, ätit gott och blivit överraskad av globetrottern Jonas som plötsligt hade kommit hem. Ett minus har veckoslutet haft och det var mördarhuvudvärken på lördagmorgon, men det var självförvållat så jag kan bara skylla mig själv. Tack och gonatt! Imorgon måste man igen släpa upp sig allt för tidigt.

Trolleri

Tänk om den här skålen med vindruvor skulle förvandlas till en skål av ostbågar. Jag skulle bli så glad, så glad.

Le väckning

Imorse hade jag vaknat lite till och från tills min telefon ringde. För en stund trodde jag att det var väckningen tills jag hörde ett hallå från telefonen. Det var syster som hade ärende och hon börja med att skrämma mig. Ootko töissä? frågade hon. För en nanodelssekund funderade jag att har jag faktiskt försovit mig. Sedan kom vi båda på att det är söndag och att jag med lugn och ro ännu kan ligga kvar och snarka. Skönt med söndag.