Angst

Nu fick jag plötsligt angst över att jag inte varit till Hangö i år. Dessutom tar det några veckor före det händer. Den här helgen blir jag hemma, följande helg ska jag till skolan och extraknäcka på söndagen och därpå följande helg ska jag bli snygg i håret (det börjar vara rätt akut).

Så det här betyder att Nordostaren nr 2 kommer vara 1 månad gammal när jag stiftar bekanstkap med henne.

Att bo i stan men ändå inte

Polare 1: Vi borde nog hänga mera i Rödbergen än i stan. Där finns så myki kiva paikkor.
Jag: Joo, det sku va jättekiva.
Polare 2 till mig: Nå du borde flytta in till stan!

I skrift ser det där samtalet helt töntigt ut, men pointen är den att jag bor i "stan" men ändå inte för jag bor inte i de centrala delarna av stan. Nu när jag tänker efter så om det här skulle vara Hangö så skulle jag bo i Tvärminne (kilometervis sett). Och det vill jag ju inte.

Changeling och The Spirit

Värst vad jag sträcker på bio. På tisdag såg jag Changeling. Den var bra, men var beredd på att den är extremt deppig. Jag blev till och med lite illamående för den är en sann historia. Det är det som gör den så deppig.

The Spirit såg jag igår. Grafiskt sett var den grymt snyggt gjord, men storyn...den förstod varken sambon eller jag. Eller den hade ingen point, fast kanske den inte ska ha heller.

Shoes, shoes, shoes

Jag hitta fina skor! Och nu borde här finnas bildbevis på de supersnygga skorna. But guess what? No picture!

Latheten vann igen.

Dom är redan och gaddar ihop sig

Var hos Chefen och Direktörn idag. Jag tror de har en hemlig pakt. Chefen förbjöd mig att göra massa saker. Inte ens en snöboll fick jag rulla ihop. Sen gick jag en sväng med Direktörn och han började gråta. Så dessa två visar redan ledaregenskaper och massa fuffens.

Tur så är de i slutändan givmilda för jag fick tre stooooora kramar av Chefen när jag gick.

När man talar om trollen

Och vem såg jag på krogen igår om inte en av Subins TV-hallåa! Han som överartikulerar. Nu har vi även samtidigt TV:n på och det råkar var Subin och månne int han är på jobb idag. Tyvärr har jag inget smaskigt att berätta. Förutom att han faktiskt går med fjortishupparen.

Subins TV-hallåor

Subins TV-hallåor är bland de sämsta bland finska TV-hallåor. Okej, jag tror att hela teamet är lite bakomtakana. Idag hade de glömt att sätta på hallåans mikrofon, sedan böt det bild och kom snabbt tillbaka till hallåan. Då hade de fått mikrofonen på, men då sitter hon där som ett fån och säger:

Oho, mä oon vielä ruudussa. tystnad. Nå, ei se mitään...sen avbröt de hallåan och fortsatte med reklam.

Jag förstår att TV kan vara svårt och misstag syns direkt, men lite proffsigare kunde de vara. Speciellt med tanke på att det flera gånger per dag händer något liknande.

Kläder

Jag funderade lite vart alla mina kläder försvunnit. Jag hittade dem i bykkorgen och i den ouppackade kappsäcken. Det blev ett kärt återseende (förutom med de skitiga i bykkorgen). Nu har jag något att sätta på mig igen. Och två veckor efter hemkomst lyckades jag packa upp kläderna. Det var på tiden.

Väckning ala Chefen

Jag crashade på Chefens soffa inatt. Man vet aldrig hurdan väckning man får då. En morgon började han dagen med lite tjut, men imorse var den lite mjukare.

Chefen: Hej, hej, hej, hej, hej, hej, hej,hej,hej,hej,hej, hej.

Jag tar telefonen under täcket och upptäcker att klockan är 6.30. Jag hoppas på att han pratar i sömnen.

Chefen: Hej, hej, hej, hej. Heeej Famo!

Jag vänder på mig och tror verkligen att han pratar i sömnen för jag e ju int Famo.

Chefen tänder på lampan: Heeej Famo!

Då tittar jag upp bakom täcket och hälsar godmogon. Nu vet jag tyvärr inte vad hans reaktion var eftersom världen är suddig utan glasögon.

Slutsatsen är att jag ser tydligen ut som en farmor när jag sover.

Cherry coke och börsmäklare

Idag har jag druckit körsbärs cocis. Det var sött och det skall aldrig igen upplevas. Cocis är bäst i sin originala form.

Igår läste jag på husis att jag har en lysande framtid som börsmäklare. Det stod såklart inte direkt så, men något snille har gjort en undersökning att människor som har ringfingret längre än pekfingret kan bli framgångsrika börsmäklare. Och det lyckas jag då ha.

Nu kan jag ju inte låta bli att fundera: varför får någon fått för sig att forska i sådan här sak? Och hur har han kommit fram till resultatet?

Twilight

Nu har jag läst boken Twilight samt sett filmen. Då kommer alltid samma dilemma emot. Jag har läst boken, ska jag se filmen? Jag kommer säkert att bli besviken...osv. Nåjoo, jag blev lite besviken, men man kan ju inte få med allt från boken till filmen. Hur ska man då lösa detta problem? Ska man läsa och se? Ska man läsa först och sedan se? Eller ska man göra tvärtom? Ska man bara se eller bara läsa? Hur blir man mest nöjd?

Svar: Ingen j*kla skillnad hur man gör. Det är inte på riktigt, det är ingen värdslig sak. Huvudsaken är att man läser lite nu och då och tittar på film nu och då. Inte sant? Fast personligen brukar jag alltid sist och slutligen föredra boken.

Tillbaka till filmen. Mest besviken är jag på att det saknades kemi mellan huvudpersonerna. Eller rättare sagt från henne. Hjältinnan kändes fake. Mera utbildning inom scenkonsten kanske?!

Hot or not?

Nu är saken den att jag tycker att uttrycket (eller frågan) Hot or not är jäkligt töntigt. För man frågar ju om något är snyggt eller fult, då kan man lika bra vara rak på sak.

100 pund på minus

Jaha, så hände det som verkligen inte fick hända. Jag skulle betala 17 pund för två tågbiljetter till Gatwick, kollade priset, betalade med Visa Electron och medn jag sysslade med mitt kort så lyckades tågbiljettsgubben på något mirakulöst vis få biljetterna att kosta 100 pund. Han trodde att han lyckades "avboka" hela betalning, men tjolahopp tjolahej kolla mitt konto igår och visst hade pengarna tagits från kontot. Så vi hoppas att systemena är lite långsamma och att pengarna återvänder till mitt konto på måndag. Om inte så gäller det väl att scanna och ha sig med kvitton och biljetter och skicka ett bittert mail.

Cheniq klåpar i London

Chattis och jag hade förberett oss med presenter till värdparet i London. Rågbröd, Iittala gåva, Salmiakkikossu samt HK Bleu. Jag hade hand om salmaren och korven. Tror ni dom kom ända fram till lägenheten? Nej det gjorde de inte. Men ganska långt kom de nämligen till Tube stationen var de sedan plockade upp oss. Tips! Räkna alltid hur många kassar/väskor/påsar du ska hålla reda på och räkna dem med två minuters mellanrum.

Tyvärr har jag inget foto på det, men inne i centrum av London hjälper de turistyrbollar som mig. Vid varje övergångsställe står det på gatan LOOK LEFT eller LOOK RIGHT. Jag vet inte hur många gånger jag skulle ha blivit påkörd om uppmaningen inte skulle finnas.

Chefen och Direktörn

Idag gjorde jag min första bekantskap med Direktörn. Jag hade glömt bort hur små nyfödda är. Han är liten och söt och det kommer att bli spännande att följa med honom, precis lika spännande som det är att följa med Chefen och hans äventyr. Och Chefen är en fin storebror, Direktörn fick pussar och allt. Stolt moster.