Öppettider

Jag är inte van med att Alko stänger redan kl. 18 istället för kl. 20 på vardagar.

Sedan i oktober

När jag i slutet av oktober funderar var mina vinterrockar är, då kan ni meddela mig att de finns på den lilla vinden. Tack på förhand!

Fiskar efter komplimanger

Deltog i Ärevarvet i Karis idag. Något år sedan skrev jag om hur jag alltid avskytt att jogga men i år försöker jag riktigt på riktigt få igång det. Så arbetspolaren och jag fick för oss att delta i evenemanget. Våren skulle fyllas med joggingturer, men slutligen blev det bara 3 st 30 minuters turer före själva Ärevarvet. Tur så har jag gått på Combat lite nu och då för nog lyckades jag springa 20 varv. (okej, ett halvt varv gick jag).

Känslor

Det har hängt extremt mycket känslor i luften de senaste dagarna. Allt från lycka och glädje till sorg och lättnad.

Lycka och glädje för möhippan, vänner och VM-guldet.

Sorg för bortgången av en kär släkting.

Lättnad för att studierna är så gott som slutförda.

En aning tungt, men så småningom infinner sig balansen i vardagen igen.

Den andra sidan

Medan vi flickor som varit på möhippa väntade på våra väskor på flygplatsen bongade Chattiz Paradise Oscar i folkhavet. Vi hann dock få våra väskor innan honom och fick således smaka lite på stjärnglans i form av några kameror och några fans när vi kom till ankomsthallen. Typiskt att man är med om en sådan situation just då man varit med om en 48 timmars möhippa.

Överraskningar

Möhippor är bland de roligaste man kan vara med om. Speciellt då man lyckas överraska den blivande bruden. När möhippan dessutom sker i ett annat land (det här fallet Sverige) är det extra roligt för igen en gång skapar flickgänget minnen för livet. Synd bara att man blir så himmelens trött.

Planen och verkligheten

Planen: Läsa igenom och göra de sista ändringarna i arbetet som är slutspurten i merkonomstudierna. Arbetet skall lämnas in idag.

Verkligheten: Den nyaste versionen finns sparat på ett USB-minne. USB-minnet blev kvar på jobbet. Jobbet ligger 37 km från Hangöhemmet.

Jag tror att mitt undermedvetna tycker att jag ska ta det lugnt ikväll. Vi säger väl så då.

Vid liv

I praktiken ser det ut som jag övergett bloggen. I tanken finns den ännu kvar. Jag har fortfarande fullt upp. Från och med 18 maj kommer det att lätta lite och från och med 29 maj lättar det ännu mer. Eftersom det har bara med jobb och studier att göra så låter jag det vara utanför bloggen. Jag återkommer när jag har tid för knasiga tankar igen.

Man tackar

Tack Jesus för att du dog och sedan uppstod. De här fyra lediga dagarna kunde inte ha kommit mer lämpligt. Nu ska jag riktigt njuta och ha det roligt. Då orkar jag ta emot all världens skit på tisdag igen. Och i bästa fall behöver man inte ta emot någon skit alls.

Prioritet

Bloggen kommer för tillfället på plats ca 76 på min prioriteringslista. Därav denna tystnad som mycket väl kan pågå en stund.

Solstol?

Jag vet inte var föräldrarna brukar förvara sparkstöttingarna under de snöfria månaderna. Jag tänkte att de kunde fungera som solstolar i år. Vad säger ni?

Spionen

Ikväll var Jill och jag ute och promenerade. Egentligen var det vårt alibi för vi var och kolla på hus. Vi tittade i vilket skick husen är och hur gården ser ut. Och det bästa är att Jill har massa inside information. Jag anar många "promenader" i närframtiden.

Hårdskivan

Nu är hårdskivan i huvudet fullt igen. Jag måste tömma minnet, men det är så mycket som ännu är på hälft att jag inte kan göra det. Min strategi är att få tillräckligt med sömn och på det viset utöka minnet istället. Vet inte om det kommer att fungera, men hoppas går ju alltid.

Planen och verkligheten

Planen: Shoppa löpartights och brunch med vänninorna.

Verkligheten: Brunchen inhiberades men jag åkte in till centrum ändå. Klockan var lite före 12 och då kom jag på att butikerna öppnar först kl. 12 på söndagarna. I Stockmann är det Galna dagar på gångs så snopet ställde jag bland en folkmassa för att köa in till varuhuset. Jag har svurit för att aldrig köa in till Galna dagar, men den här gången blev det bara så. För att jag var ute i allt för god tid. Löpartightsen köptes, dock inte från Galna dagar. Därifrån kom jag hem med ett par jeans istället.

Vett och etikett i kassakön

Scenario:

Det är endast en kassa öppen i närbutiken och kön börjar bli ganska lång. Kassören signalerar efter en till kassör. Det kommer en anställd och öppnar en till kassa. Och nu blir det strid om vem som hinner först till den kassan.

Jag förstår inte varför folk inte har követt? Jag anser att de som står framför mig i kön ska få gå före mig till den andra kassan. Men varje gång jag står inför den här situationen är det någon bakom mig som rusar fram till den nyss öppnade kassan. Samma sak händer när bussen kommer. Alla rusar till dörren för de vill kunna välja plats först. Grow up.