23 januari 2011

Det "överenskomna" inlägget

Nu vet jag hur det är att kommunicera med någon som inte får/kan prata och teckenspråket är ett främmande språk. Ni kan säkert räkna ut att ja har varit och hälsat på pratförbjudne Chattis. Vi fick ta diskussionen på en helt ny nivå så att hon kunde svara på frågorna jakande eller nekande. Andra alternativet var att hålla diskussionen kort så att hon inte skulle få skrivkramp. Pälsallergin kickade igång ganska snabbt så jag pina henne inte någon längre tid. Men nog skulle det vara dags för henne att få rösten tillbaka. Amen.

Inga kommentarer: